Never Ever Stray From the Path!!
helt klart favoritbilden från när jag var och fotade min serie!
jag gillar att det nästan känns som en svartvit bild trots att det finns en massa färg. det som gör att jag gillar den är helt klart den skumma vinkeln. det är också helt klart djupet som stigen bidrar med som gör att bilden står ut. att känslan av riktning understrycks av att det blir mörkare ju längre man tittar in i bilden. det gröna gör för mig att det inte känns så hotfullt som om det inte varit med. det lättar upp stämmningen just där man är men vad som är framför är ganska svårt att se och uppfatta, man behöver vara där för att uppleva det som finns där. lite som livet det är lätt att se vad som händer i nuet men framtiden är bara lite grumilg, man vet den generela vägen man man kan inte se vad som är runtomkring den.
i datorn så har jag gjort ganska mycket men bara simpla saker som lyfter fram grundtanken med bilden. tex så har jag gjort betongen ljusare och skogen i bakgrunden mörkare. även växterna i förgrunden har fått lite mer mörker vilekt jag itne ville först men dom blev alderles för ljusa i fröhållande till resten av bilden för att kunna var som dom var. mossan har jag inte gjort något alls med men jag kunde kanske ha lyft fram lite mer grönt i den iaf i förgrunden.
jag kan fortfarande inte ladda upp sisata bilden i serien av någon skumm anledning så jag skiter nog i den jag är ändå itne nöjd med den i färg.
Kommentarer
Trackback